«

»

Jun 13

Vår säkerhetspolitiska linje ligger fast

NATO Med anledning av att två partistyrelseledamöter i vårt parti gett uttryck för ett svenskt Nato-medlemskap kan det finnas skäl att förtydliga att Sverigedemokraternas säkerhetspolitiska linje ligger fast i enlighet med Landsdagarsbeslut och övrig partiledning.

När SD var nytt parti i riksdagen 2010 var vi ensamma om viljan att återta invasionsförsvar och värnpliktsutbildning samt höja försvarsanslaget. Nu är alla dessa förslag majoritetsåsikter hos riksdagens partier. Denna vändning är mycket glädjande.

Det trendbrott som möjliggjort förändringen i synen på försvaret bär försvarsminister Peter Hultqvists (S) namn. Hultqvist gjorde ett värdefullt arbete i försvarsberedningen. När Hultqvist sedermera blev försvarsminister så fortsatte han att vända trenden psykologiskt och försvaret är nu åter betraktat som viktigt.

Ett trendbrott i synen på försvaret räcker dock inte. Vi måste också finansiera en utbyggnad av förband, materielsättning samt anpassa krigsorganisationen till de påfrestningar som den måste kunna klara i kris och krig.

Säkerheten har de senaste åren minskat i vårt närområde, samtidigt som vår egen militära förmåga har försämrats. För närvarande så håller vi på att återanpassa vårt försvar från insatsförsvar till territoriellt försvar. Tyvärr tillförs inte tillräckliga nya medel till försvarsanslaget. I själva verket sjunker anslaget och snart anslår Sverige mindre än 1 % av BNP till försvaret.

Hultqvist lovar höjning av försvarsanslaget nästa år med 1 miljard kr (0,02 % av BNP) och 5,5 miljarder kr år 2023 (ytterligare 0,11 % av BNP). Detta räcker inte på långa vägar. Situationen idag påminner snarare om den år 2007 då den förre försvarsministern Odenberg (M) avgick i protest mot sparbetinget på försvaret.

Det finns massor med svarta hål i försvarets materiellistor. Det har gått så långt att hela det svenska försvaret har blivit fredsanpassat vilket inte avskräcker från angrepp. Är då ett svenskt Nato-medlemskap svaret? Nej, den som har talat med Nato-företrädare i Washington och Bryssel vet att USA tycker det är viktigast att vi höjer vår egen militära förmåga och tar ansvar för säkerheten i vår region snarare än att bli Nato-medlemmar.

En gradvis höjning av försvarsanslaget till minst 2 % av BNP är ett måste för att vi ska kunna finansiera en rimlig upprustning. Vi har en unik situation i Sverige, där vi kan rikta beställningar av världsledande försvarsmateriel till företag i vårt eget land. Detta borde även glädja de som räknar på statens utgifter då det är en samhällsekonomisk vinst. Få andra länder har denna möjlighet.

Det om vår egen försvarsförmåga. Säkerhetspolitiskt är inte heller ett Nato-medlemskap svaret. Ett svenskt medlemskap skulle förmodligen leda till ett finskt medlemskap vilket i sin tur skulle göra Östersjön till ett innanhav av Nato-länder. Detta skulle givetvis rubba den geopolitiska balansen i området och leda till ökade spänningar. Sådana signaler har redan uttalats.

Svaret på att behålla balansen och säkerheten är istället att ingå ett försvarsförbund med Finland, vilket skulle höja båda länders tröskeleffekt mot en angripare. Detta har Nato-företrädare bejakat och Ryssland har heller inte gett uttryck för en motsatt uppfattning. För ett seriöst parti i ett litet land är det viktigt att ta olika hänsyn och inte spela hasard med Sveriges säkerhet. Den senaste tidens händelseutveckling har gjort att vår övertygelse, baserad på risk- och sårbarhetsanalys, förstärkts och vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Därför säger vi nej till ett svenskt Nato-medlemskap.

BJÖRN SÖDER (SD)
Säkerhetspolitisk talesperson

MIKAEL JANSSON (SD)
Försvarspolitisk talesperson

ROGER RICHTOFF (SD)
Ledamot i försvarsutskottet

JEFF AHL (SD)
Suppleant i försvarsutskottet